WeBible

Och Mardokeus bad till Herren, i det att han tänkte på alla Herrens gärningar;

han sade: »Herre, Herre, du konung som råder över alla, eftersom ju hela världen lyder under din makt och ingen finnes, som kan motsätta sig dig, när du vill frälsa Israel!

Du har ju skapat himmel och jord och allt underbart som finnes på jorden,

och du är herre över alla, och ingen finnes, som kan göra motstånd mot dig, som är Herren.

Du känner allt; du vet, Herre, att det icke är av förhävelse eller övermod eller månhet om egen ära som jag har vägrat att falla ned för den övermodige Haman,

ty jag skulle gärna kyssa hans fotsulor, om jag därmed kunde rädda Israel.

Nej, jag har handlat så för att icke sätta en människas ära över Guds ära. Jag vill icke falla ned för någon annan än för dig, min Herre; och det är icke av övermod som jag handlar så.

Och nu, Herre, vår konung, du Abrahams Gud, skona ditt folk; ty våra fiender hava vänt sina blickar mot oss i avsikt att fördärva oss, och de hava fattats av begär att tillintetgöra din urgamla arvedel.

Försmå icke din arvedel, den som du förlossade åt dig ur Egyptens land.

Hör min bön, och misskunda dig över din arvslott, och vänd vår sorg i festglädje, så att vi få leva och lovsjunga ditt namn, o Herre; och låt icke deras mun förstummas, vilka prisa dig.»

Och hela Israel ropade med all makt; ty de sågo döden för sina ögon.